trettiodagarsprojektet

Ja! Jag höll det löftet att det skulle bli bättre ordning på min ekonomi, vilket det har blivit i det att jag har börjat spara. Det är inte fy skam. Mitt nya är att jag ska skaffa en till tatuering. Jag vet inte om jag kommer att hålla det.

Jo, en kompis fick en liten pojk.

Ja, min bror gifte sig. Till slut. Det tog nio år innan det blev av. Alltså, de hade varit ihop i nio år. Fast det gör ingen större skillnad, eftersom svägerskan är lika mycket svägerska som hon var före midsommardagen.

2010 inleddes i Köpenhamn, så Danmark torde väl räknas som ett land jag varit i. Året avslutades i USA, vilket alltså borde vara land nummer två det gångna året.

Att vara skuldfri. Fast det kommer jag inte vara de närmsta decennierna. Tackar studierna för det. Mer tid med Bee och Dee och Marty - mitt enmansparty.

Mest troligt 1 juli, eftersom jag flyttade in i min lägenhet då. Jag är rätt kass på datum annars. Kommer minnas att paret Albertsson blev just paret Albertsson på midsommardagen, men har ingen aning om vilket datum det var.

Att jag började spara. Mest för att det var det målet jag hade satt upp för året.

Att inte fylla på motorolja och kylarvätska tillräckligt ofta på Jenny W. Det innebar slutet på vår relation.

Den dagen jag började hoppa i slalombacken vågade jag lagom mycket. Däremot var det värre när jag skulle åka de sista 15 metrarna nedför backen, sista åket. Det resulterade i en ordentlig knäskada. Den smärtan måste ha varit värre än den när man föder barn. Hoppas jag. Nu är jag bra igen, men det tog över ett halvår. Annars har jag bara haft ett par förkylningar.

Min soffa. Den var ett riktigt kap.

Herpez-Gun. Min nya bil, alltså.

Väldigt mycket gjorde mig riktigt glad. Som att få ett piano, att träffa nya vänner, kompisgänget överlag, att allt löste sig med jobb nästan hela året. Att jag fick upp kontakten med en gammal klasskompis från staterna och att jag fick fara över och träffa honom. Min syster - varje dag.

Robyn, Salem al Fakir, Jennie Abrahamsson, Animasola, Band of Horses och Mumford and Sons.

Gladare. Gladare i mig själv, liksom.

Lagat mat, virkat, stickat, haft fler pysselkvällar och grejat mer med mina blommor. Läst mer! Jag önskar att jag hade haft tiden att göra det. När jag har tid faller andan på att göra de sakerna. Under sommarlovet blev det mycket av den varan minus pysselkvällarna, som inte hade kommit igång då. Det var väldans befriande.

Oroat mig över pengar.

Med familjen. Först i Horred och sen, på julafton i Bua. Fast vi hoppade julmaten på julafton. Åt en julinspirerad trerätters istället. Det var ett riktigt bra initiativ. Och vi övade i kyrkan, syrran och två kompisar jag inte hade träffat på länge, sen sjöng vi på midnattsmässan.

Inga alls. Det känns mest destruktivt för mig.

Så mycket bättre!

Jag är inte den som går runt och hatar människor, men jag önskar väl att Jimmie Åkesson hade låtit bli att bli så äckligt populär i vissa kretsar. Känner mer förakt. Inte hat. Förakt.

The five people you meet in heaven, tror jag. Och så lyssnade jag på Alchemisten. Den var RIKTIGT bra. Tipsar om båda två. Läser en annan Paulo Coelho-bok nu. Brida. Blir spännande att se hur den är.

Band of Horses och Mumford and Sons.

En lägenhet i Varberg. Och ett piano. Och fina vänner.

Jag kommer inte på något. Så, nej. Jag tror inte det.

Inception, kanske. Eller, jag vet inte. Jag har kollat en hel del på film jämfört med tidigare år, men jag kommer liksom inte ihåg så många på rak arm.

Jag minns inte vad jag gjorde på dagen, men på kvällen kom familjen till min lägenhet i Göteborg och firade. Om jag inte missminner mig helt bjöd jag på marängswiss.

Ja. Lön under sommarlovet.

Flera stycken! Fina vänner idag.

Jag vet inte. Jag är inte så sugen på kändisar längre. Zlatans näsa möjligtvis, för att den är så fantastisk.

Farmor. Bee och Dee. Och fröken Dunder. Och jyckarna, förstås.

Att jag inte alls behöver vara alla till lags. En jättefånig sak, men ändå stor för mig, som det har resulterat i är att jag vågar köra på min egen klädstil mer fullt ut utan att bry mig om vad andra tycker om hur jag ser ut. Det har förstås gått mycket djupare än så, men det är en konkret sak som har ändrats utifrån den lärdomen. Och att det är okej att vara besvärlig för andra i det att jag sätter gränser för mig själv. Egentligen lärde jag mig att jag inte behöver vara alla till lags redan förra året, men nu har det sjunkit in och börjat få märkbara effekter för hur jag är.

En annan värdefull sak jag har lärt mig är att jag ska undvika fläskkött om min mage ska må bra. Det påverkar min vardag, inget snack om saken.